Ni kommer väl ihåg
sommarfrågan?
Det slog mig att tankeexperimentet kan avfärdas om man tror att den virtuella verkligheten med nödvändighet skiljer sig från den "verkliga verkligheten" på samma sätt som de flesta av oss i odrogat tillstånd lätt skiljer på fantasier och verkliga skeenden.
Men så är det INTE. All verklighet vi upplever upplever vi ju via nervimpulser. Om en dator kunde skicka signaler till nervtrådarna som exempelvis motsvarade känslan av fritt fall (eller varför inte att bli utskjuten ur en kanon, eller att bli aspackad, eller att få orgasm, eller...) så skulle vi uppleva den känslan
på riktigt även om vi låg orörliga som människorna i filmen
Matrix (eller som avatarer som fastnat i SL-laggen).
Okay, det är inte möjligt idag. Men nervsignalerna har inte oändligt hög fidelitet och när tekniken väl är framme som uppnår samma fidelitet i datorns input till våra nervtrådar som de själva äger är vi där. Det är INTE en teknisk omöjlighet.
På samma sätt är det med en löjliga modellen med en slags nickedocka som drar i trådar när den interagerar med verkligheten. Den framtida tekniken för "verklig" virtuell verklighet kommer att fungera så att nervtrådarnas output (allt vi gör börjar ju med sådana signaler i nervsystemet) hindras att nå ut så att säga, utan de tas om hand för vidarbefordran till en superdator (eller kluster av superdatorer) som har en oerhört avancerad verklighetsmodell som genererar svar tillbaka till nervtrådarna som verkligheten
därute skulle ha gjort.
Eller, för att återknyta till sommarfrågan, så genereras svar som är bestämda på förhand, som en tänkt alternativ värld, ett
second life. En sådan värld behöver inte ens likna vår vanliga värld särskilt mycket. Det viktiga är att den som är "kopplad" till tekniken som generar den virtuella verkligheten på detta sätt inte med sinnena KAN uppleva något annat än att det ÄR verkligheten.
När man tänker efter kan man undra hur vi kan veta att det vi upplever inte är en sådan SKAPAD värld? De som tror på en gud tror sig ju veta att det är just detta tillstånd vi befinner oss i. Men hur vet de å andra sidan DET?
En preciserad sommarfråga kan därför ställas på detta vis: Vill du leva i en fantasivärld med perfekt fidelitet som du, eller någon/några du litar på, eller gud har skapat?
Svarar du ja på det kan du seriöst börja fundera på hur ser den i så fall ut!
Svarar du nej kan du seriöst börja fundera på om det gör någon skillnad vad du tror i frågan.